Jag har aldrig klarat av tjejer, eller killar heller för den delen, som bantar. Jag förstår inte den grejen. Alls. Min pappa har nästintill inget kroppsfett och är prestationsmänniska rakt igenom. Mamma låg inne på sjukhus för anorexia och är nu ätstörnings-periodare, och kämpar med och mot sin bulimi. Men nu känner jag att jag har slappat för mycket, för länge. Så jag har lite riktlinjer, som fungerar för mig, ett slags ge och ta tänk som är mer realistiskt än nutribars och shakes. Och riktlinjer är aldrig fel, speciellt inte när man omges av onyttigheter i form av bagerisött och alkohol.
- Inga kolhydrater de dagar jag inte tränar (undantag om man blir bjuden på middag)
- Bröd endast som tillbehör när jag äter soppa.
- Lax, kyckling och tonfisk + sallad.
- Ungefär en avokado om dagen.
- Småät frukt, ekologiska surdegsknäckebröd och naturgodis.
- Behåll något onyttigt, för närvarande är det läsk och kaffebröd (vilket ska arbetas bort också.)
- Vitamin well eller mineralvatten de dagar jag inte tränar.
- Dricker mycket té, grönt eller vitt, utan mjölk och socker.
- Lättmjölk med extra kalcium, juice med extra antioxidanter.
- Olivolja.
- Ät helst fullkornspasta.
- Minska/se över portionerna.
- Sät upp en alkoholgräns i början av kvällen och håll den.
- Ät frukost, om det så bara är ett äpple eller kellogs special k red berries.
Så på frågan om man ska äta eller inte äta är mitt spontana svar; ät! Men ta hand om dig, ta ansvar för ditt liv och din kropp, och hitta det som fungerar för dig. Mat ska vara kul och göra dig lycklig!
Idag har jag gått på min terapi, tränat och städat. Vet ni vad det betyder? Pasta! Och parmesan! Och coca cola!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar