Tycker någon kunde informerat mig om att den där smärtsamma proceduren skulle behöva upprepas? Och inte en gång, utan flera. Det kom som en mindre chock på Huddinge igår. Idag är det Karolinska igen, och imorgon också. Kan fortf knappt prata, ska det verkligen vara så? Att äta är också uteslutet och jag börjar känna mig konstant yr av näringsbrist och smärtstillande. Karolinska känns värre än Huddinge, har inte återhämtat mig från den där jävla mardrömsnatten i onsdags.
Ja. Bättre än så blir det inte. Skulle gått på en fantastisk födelsedagsmiddag idag, följt av att några vänner spelar skivor på ett ställe på Söder, men det är ju helt uteslutet, likaså är jobb under nästa vecka. Jag blir så jävla rastlös och ynklig av att ligga här. Vill egentligen kunna storstäda, att bara stirra på allt och inte kunna göra det ger mig panik. Skulle vilja ta en promenad också, ser blå himmel och solsken utanför mitt sovrumsfönster. Men jag vågar inte göra någonting som skulle kunna få mig att må sämre, eller förlänga min tid i sängen.
Fast egentligen vill jag bara kunna prata och äta. Känns som rimliga önskemål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar