Jag älskade dig för att jag satt osminkad i din t shirt och du tyckte jag var vacker. För att du sade att du skulle spara bilden av mig, med mina lockar utslagna på din kudde, för alltid. Jag älskade dig för att vi satt på varsin soffa, och du bad om mina ord, istället för min kropp. Jag älskade dig för att du tog min hand och gick med mig, fast du visste att vi aldrig skulle leda någonstans. Jag älskade dig för att du försökte se allt jag såg, får att du fick mig att skriva, och lyssnade till mina sånger. Jag älskade dig för att du grät för mig i morgonljuset, när natten gick över till en dag som inte var menad för oss. Jag älskade dig för att dina ögon blev farligt gråa i mörkret, de var självgoda, glittrande gröna i ljuset. Jag älskade dig för att du var galen i mig. Jag älskade dig för att jag var för ung för att veta bättre, och du hade levt länge nog för att inte kunna låta bli.
Men ibland kommer jag inte ihåg alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar