måndag 14 februari 2011

du får göra som du vill men aldrig förråda den som lever inpå din själ.

Han ligger med ryggen mot mig, mina armar runt honom, mitt ena ben över hans kropp, mina läppar mot hans nacke. Han älskar att ligga så. Nu gör han det dock mest för att markera någonting. Och jag gissar att det har att göra med diskussionen som vi haft någon timme tidigare.

- Får jag klargöra en sak? Frågar jag.
- Visst, svarar han och rycker på axlarna.
- Jag skulle aldrig vara så dum att jag skulle ligga med någon annan hur som helst. Varför skulle jag vara med någon random främling, och riskera dåligt sex, när jag har dig och det du ger mig? Vad är chansen att någon är i närheten av så bra som du är?
- Bara därför?
- Dels därför.
- Och dels för att? Han låter hård, och jag märker att han inte tänker låta mig komma undan.
- Och dels för att det inte är värt det, säger jag och kysser hans rygg, hans axel, hans arm. Även om jag skulle vara attraherad av någon så skulle det inte vara värt det, för då skulle jag förlora dig. Och det är inte värt det.

Han svarar inte.

- Skulle någon vara det så skulle jag berätta det för dig. Men jag är en vuxen människa, jag har inte något omoget bekräftelsebehov som gör att jag måste ligga med varje man som ger mig lite uppmärksamhet.

Tystnad.

- Du måste lita på mig, viskar jag och kysser hans hals försiktigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar