finns det ingen som vet hur man håller i ett hjärta?

K: ...
N: Vad betyder det?
K: Jag vet inte. Vad betyder saknad? Nej, precis. Ingenting längre.
N: Är det så? Jag tänker mycket på dig. Jag vet inte vad det betyder. Kanske inget...
K: Jag vet inte vad jag ska säga längre. Den jag ville ha, valde att inte vara med mig, när han kunde valt ett liv med mig. Och det betyder allt, för mig.

Tiden går så fort, och ändå händer det ingenting. Min dejt avbokade imorgon, och en del av mig andas mest lättat ut, för om sanningen ska fram så vet jag verkligen inte om mitt hjärta orkar, eller vem jag är, i det sammanhanget. Så jag skjuter gärna upp det ett tag till, och kanske rinner just det här ut i sanden, och så blir det någon annan istället. Och det känns helt okej. Jag och N gjorde slut för mindre än tre veckor sedan, så jag borde verkligen inte stressa fram dejtandet. Men man gör ju det ändå, för att bli distraherad, och så att den där rastlösheten i kroppen, som egentligen är just saknad, inte ska bli lika oroligt utmattande och tydlig. Mina vänner uppmuntrar mig att bara gå ut och träffa folk, att inte tänka så mycket. Men det är ju inte jag.

Jag är äntligen klar med allt skolarbete, en lektion imorgon och sedan slipper jag tänka skola på ett tag, har ledigt i mellandagarna och åker till huset i Sydtyskland. För att sova, läsa, skriva. Läka lite till. Det vanliga alltså. Jag skrev klart en ny låt igår, så helt hopplöst är inte livet. Och med julveckan så kommer en hel massa shopping, paketinslagning och matlagning. Bara jakten på syltade tranbär och en lagom stor kalkon, kommer sysselsätta mig minst en dag. Men sen, sen kommer den där stunden på kvällen, när man kindpussat familjen godnatt, och man andas ut, och äntligen får gråta, för att julen handlar om kärlek, och en av ens största kärlekar inte alls kysser dig med läppar som smakar glögg, eller skrattande berättar att ditt hår luktar bakning, och somnar bredvid dig så som han borde. För han är på andra sidan staden och vet ingenting, och allt man kan göra är att titta på Borta med Vinden som vanligt och hoppas att något litet julmirakel gör att man klarar sig tills det blir nytt år. Hur man gör sen är en annan fråga.