Åh ni fina. Idag har jag jobbat, och därefter ätit mackor, druckit mitt älskade té och tittat på Sound of Music. Nu lyssnar jag på underbaraste A Fine Frenzy. Ska gå och lägga mig alldeles strax. Längtar till att klockan ska bli 16.15, för då är jag fri igen för veckan. Igår kom världens bästa J över en stund. Jag låg i hans armar, nära hans hud och försökte att inte gråta. Ibland önskar jag nästan att man kunde göra en opartisk omröstning, ibland vill jag bara prata med E om allt, då och då funderar jag på att besöka ett medium. Tänk att man kan känna så mycket.
Bokade mina Tyskland biljetter igår. Längtar efter min årliga dos med bergssjöar, pittoreska byar, och mina kära berg där Alperna mynnar ut. Jag åker till huset, sover ut ordenligt, äter tysk mat, ligger i trädgården och läser, tar promenader bland vinfälten. Dricker det lokala vita, som är aningen för sött, men som smakar som hemma. Är man riktigt ambitiös så tar man den 10 min långa bilturen till Frankrike, halvtimmen till Schweiz, eller de 2 timmarna till Italien. Är man väldigt lat går man nedför backen till grannen som har ett stånd där det alltid finns plommon, körsbär, äpplen eller hallon, allt beroende på årstid. Fastkedjad sitter en liten låda med ett myntinkast. Man lämnar vad man själv vill, eller kan.
Och när en kväll är riktigt ljummen och ljus, innan solen går ned, då går jag längs fälten, genom byn, plockar vilka blomster jag nu än ser, och så uppför trappan, upp på kullen, och in på kyrkogården. Jag säger ett snabbt hej till farfar, innan jag sätter mig i bortre änden där barngravarna är. Där sitter jag tills solen börjar gå ner, och då ger jag de eviga sovandes en godnattkyss innan jag går hem igen.
I år måste jag verkligen be pappa göra något åt mitt sovrum. Vill ha nya saker på väggarna, bli av med en garderob, ha nya sängkläder och bättre belysning. I övrigt ska det bli skönt att få lite distans till allt. Undrar vem jag kommer sakna mest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar