Igår jobbade jag lite, J och jag började samtidigt så han hämtade mig. Efter det så åkte jag in till stan för att leta efter en present till Chloé. Sprang på babymama och prinsessan och gick runt lite med dem också. Stressade hem till föräldrarna för thaimat följt av bubbel och sena födelsedagspresenter. Fick ännu mer lyrik, bland annat John Keats. Sen gjorde jag mig i ordning lite snabbt (jeansshorts, ljusrosa sidenskjorta, svart kavaj, killerheals och Jimmy Choo väska.)
Mötte upp Chloé för en drink på Sturecompagniet. Avrundade dock tidigt. Gick med lätta och lyckliga steg i ett sommar-Sthlm som lever. Jag kände att jag trivs med mitt liv, som är trassligt och långt ifrån perfekt, men det är ungt och hoppfullt och har precis börjat. Jag har flera fantastiska vänner och roliga saker att göra. Min vän och gitarrist är tillbaka i stan (vi lirade lite i en park i måndags) och världens bästa säsong för att njuta, leka och uppleva är igång nu. Och någon dag kommer jag att träffa min stora kärlek, men innan dess kommer mitt hjärta hinna gå sönder tusen gånger till, hitta nya bitar som ersätter de gamla och har jag tur kommer jag någonstans längs vägen att bli den där tjejen, som min perfekta kille, kommer tycka är helt underbar precis som hon är.
Idag tog jag tåget ut till mormor på landet, jag har hållt på i trädgården, sprungit runt och vattnat rhododendron-buskarna, planterat blekrosa dahlior och fått ännu mer presenter. Efter det fixade jag den sista presenten till Chloé och mötte upp Minnie och en killkompis till oss som landade igår från Irland. Han ska bo här ett tag, hittar han ett jobb blir det kanske ännu längre. Vi satt i en park och pratade om livet innan vi rörde oss mot stammis-stället där Minnie ska jobba ikväll. Carolina kom dit, så hon och jag tog en liten promenix på söder, och köpte mackor och smoothies från en eko-shop på Söder, satte oss på en bänk och åt middag. Tog en drink, och nu är jag hemma och lyssnar på mjuk musik, vilket är som svala smekningar efter en lång dag med en massa spring. Ska vara duktig idag, för imorgon ska vi fira C!
Och hör ni, jag saknar J (hela, hela tiden), och jag saknar verkligen N och allt det vackra, fina, speciella som vi hade nyss, men för någon vecka sedan så kände jag hur det var att sakna mig själv, och det tänker jag fan inte göra. Inte för någon kille. Jag var ledsen, och orolig och nervös hela tiden, ifrågasatte vem jag är och borde vara, och kände mig så otroligt jävla vilsen, med två personer som förut kändes som hemma. Och jag gör inte det igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar