första semesterveckan och annat nonsens.

Visste inte riktigt när jag ville ha semester eftersom att jag inte har sådär jättefasta planer för sommaren så jag tog en vecka nu i månadskiftet maj/juni. Fyller nämligen år på torsdag så kan vara skönt att slippa tänka jobb. Jag tänker inte göra något särskilt. Idag har jag kört min terapi följt av pw hem längs vattnet, och två timmar i solen med pastasallad, och vampyrlitteratur. Och nej, det är inte det där skämtet till skrift som kallas för bok, och också går under benämningen Twilight-serien. Jag har tvättat mina fönster (äntligen) och funderar lite över vad jag vill göra med resten av min kväll.

Igår var det mors dag och jag gav henne 40 rosor i olika rosa nyanser. Hon fick faktiskt 3 enorma buketter, en från var och en av oss. Pappa lagade rulader mit spätzle och viltsås, vilket är lite av en typisk söndagsmiddag hos oss. Tyskjävlar som vi är. Vi drack rött till, och åt en supervacker (ja, man kan säga så om grönsaker) blandning av kokta sockerärter, broccoli och sparris, plus sallad. Till efterrätt blev det vaniljglass med färska blåbär och hallon, toppat med marängkross.

I övrigt så har jag bara allvarliga samtal med N som gör mig ledsen, och bråkar mest med J hela tiden vilket får mig att gråta. Borde bara släppa allt och gå vidare med mitt. Men de är (har varit) två av mina bästa vänner, och jag kommer sakna (saknar) dem så otroligt mycket.

and baby, heartbreak's not a state of mind, it's all i am, and ever been

Fått hem min jävla skitiphone som jag är så fruktansvärt missnöjd över. Inte för att det egentligen är fel på den, utan för att jag är den mest otekniska människan i denna värld. Jag gillar verkligen inte... prylar. Att den har 34535768 funktioner när jag helst bara ringer och sms:ar, det är också sjukt frustrerande. För nu när man betalar för helvetet så måste man ju använda allt det där. FANSKAP. Fast kanske är jag mer stressad över mina relationer just nu, och att allting går helt åt helvete.

Ska iaf ta ett bad nu, och sedan göra något halvdant försök till att vara snygg. Födelsedagsmiddag för bästis på söder ikväll. Har noll lust att dricka, men ska bli skönt med lite tjejhäng. Nu när alla män ger en huvudvärk och hjärtesorg. Skulle inte förvåna mig om lösögonfransarna jävlas, om jag vrickar foten av mina 14 cm klackar, om jag spiller rödvin på hela mig, och springer på något misslyckat ragg från förut. Känns inte riktigt som min helg det här. Och imorgon är det mors dag. Borde fixat blommor till mamma idag, men får väl stressa iväg och göra det när jag vaknar miserabel och bakis imorgon.

Jag borde bara följt med mitt ex-kex på spelning i en svensk småstad istället. Då hade jag och N inte bråkat igår och jag hade inte saknat J såhär mycket. Dessutom så hade jag fått dricka hur myckte gratischampagne jag ville, och sitta och leka dagen efter rockstar med solglasögon vid hotellfrukosten. Next time!

ännu ett misstag.

Eller så är det över, vi lägger ned, skitsamma, det här är droppen, jag orkar inte mer.

vi var aldrig kära i varann, det bara kändes likadant?

Igår var en helt okej dag. Egentligen var den superfin, men saker känns så konstiga just nu. Vi var på NM och tittade på Lust & Last utställningen. Jag tyckte om den såklart, även om den var lite för vag för att riktigt hålla måttet för mig. N, den vackra idioten, är inte lika bekväm med onani och penisar som jag är, och alla underbara porträtt (1700-1800 tal) tyckte han såg likadana ut.

Efter sprang han iväg för att hämta bilen som var på lagning, och jag strövade runt och letade present. Blev en spetsunderklänning med inbyggd bh till älskade bästis. Köpte en till mig själv förra veckan, men fick efter många om och men inse att jag inte kan ha C-kupa utan att se ut som en uppumpad fjortis. Den är dock så fruktansvärt fin, att om jag inte kan ha den så borde någon annan iaf få den, så jag köpte en ny i hennes stl.

Mötte upp N igen strax efter sju, och vi åkte runt i jakt på middagsställe ett bra tag. Jag var dock tjejigt superjobbig och tyckte inte en enda restaurang var bra nog. Indiskt är inte min grej, och jag var inte riktigt sugen på persiskt, och han ville ha svensk husmanskost men det kände jag inte för, och så blev jag sugen på musslor men han är allergisk mot skaldjur och vägrade äta på älskade Duvel, vi var för hungriga för att äta sushi, och jag gillar inte hans asiatiska ställe, samtidigt som han har svårt för mitt, sedan ville han äta på Aquavit, men de har precis sparkat min kompis så av principskäl vägrade jag äta där.

Tillslut gick vi längs Vasagatan och hittade ett litet sidoställe som visade sig vara supermysigt, med trevlig personal, tända ljus och väldigt bra priser. Jag åt fisk och skaldjurssoppa till förrätt, och ryggbiff till varmrätt. Till efterrätt beställde vi in både vaniljcheesecake med citronsorbet och chokladfondant med passionsfruktssås och delade kärleksfullt på. Servitrisen retade oss hela kvällen för att vi håller varandra i händerna konstant, till och med när vi äter.

Efter maten åkte vi bara ut på landet med bilen i två timmar, lyssnade på Motown och sjöng med i alla klyschiga kärlekslåtar. Alltså borde det här varit en väldigt fin dag. Om det inte vore för att det känns som att vi låtsas. Jag låtsas vara lycklig och söt så han ska tycka om mig, och han låtsas tycka om mig så att jag ska vara lycklig och söt. Jag känner att antingen så kommer vi kunna ta oss igenom det här, och komma ut ur det starkare och närmare än förut, eller så kommer det här verkligen inte att gå. Jag vet inte när vi började kännas så långt borta, och jag vet inte hur vi ska hitta tillbaks till varandra. Jag vet inte ens om vi verkligen vill det längre. För då borde vi ju göra det?

Varit på landet idag, och nu är jag hemma. Sitter och kärar ned mig i mina nya klackar från Nelly och tänkte bege mig hem till mamma och pappa strax. Behåller nog klackarna på. Så fina är de här skorna.

Åh. Kärlek.

aldrig nöjd.

Vaknar av att J undrar om jag vill ha sällskap en stund. Vilket jag såklart vill. Och jag är så glad när jag får vara nära honom, men jag gråter ändå när han går. Har precis duschat, ska ner och handla något i matväg och sedan göra mig i ordning. Ska in till stan och fixa någon form av present till bästis, och sedan så står NM med N, följt av matlagning och hemmamys på schemat. Blir säkert en bra dag. Men mest av allt längtar mitt hjärta efter att få spendera en hel dag med J, köpa äcklig snabbmat och titta på film i sängen på min dator, ha sex i timmar och somna med orden "jag älskar dig" på mina läppar.

I övrigt så har jag insett att jag tröstäter när jag inte får tillräckligt med sex. Jag blir rastlös, ångestfylld och kan inte sova. Detta löser jag med kolhydrater i överflöd. Förstår ni hur tragiskt det är? Hur fan jag lyckas ha två män i mitt liv men inget sex, det är en annan fråga.

maybe we don't want to be found.

Åh ni fina. Idag har jag jobbat, och därefter ätit mackor, druckit mitt älskade té och tittat på Sound of Music. Nu lyssnar jag på underbaraste A Fine Frenzy. Ska gå och lägga mig alldeles strax. Längtar till att klockan ska bli 16.15, för då är jag fri igen för veckan. Igår kom världens bästa J över en stund. Jag låg i hans armar, nära hans hud och försökte att inte gråta. Ibland önskar jag nästan att man kunde göra en opartisk omröstning, ibland vill jag bara prata med E om allt, då och då funderar jag på att besöka ett medium. Tänk att man kan känna så mycket.

Bokade mina Tyskland biljetter igår. Längtar efter min årliga dos med bergssjöar, pittoreska byar, och mina kära berg där Alperna mynnar ut. Jag åker till huset, sover ut ordenligt, äter tysk mat, ligger i trädgården och läser, tar promenader bland vinfälten. Dricker det lokala vita, som är aningen för sött, men som smakar som hemma. Är man riktigt ambitiös så tar man den 10 min långa bilturen till Frankrike, halvtimmen till Schweiz, eller de 2 timmarna till Italien. Är man väldigt lat går man nedför backen till grannen som har ett stånd där det alltid finns plommon, körsbär, äpplen eller hallon, allt beroende på årstid. Fastkedjad sitter en liten låda med ett myntinkast. Man lämnar vad man själv vill, eller kan.

Och när en kväll är riktigt ljummen och ljus, innan solen går ned, då går jag längs fälten, genom byn, plockar vilka blomster jag nu än ser, och så uppför trappan, upp på kullen, och in på kyrkogården. Jag säger ett snabbt hej till farfar, innan jag sätter mig i bortre änden där barngravarna är. Där sitter jag tills solen börjar gå ner, och då ger jag de eviga sovandes en godnattkyss innan jag går hem igen.

I år måste jag verkligen be pappa göra något åt mitt sovrum. Vill ha nya saker på väggarna, bli av med en garderob, ha nya sängkläder och bättre belysning. I övrigt ska det bli skönt att få lite distans till allt. Undrar vem jag kommer sakna mest.

all that I know is I'm breathing.

Jag tänker mycket på kärlek nu för tiden. På min första som resulterade i ett dåligt gjort brustet hjärta, tatuerat på handleden. På när jag var någons första, kyssar i regnet, frukost på sängen, allt och lite till men ingenting var bra nog. På pojken innan det, och den lilla, lilla flickan som trodde hon behövde bli vuxen alldeles för fort, och som lämnade sin fysiska barndom i en vattensäng ute i Hässelby strand. På J som är helt fel för mig men som jag älskar likt jävla förbannat och som känns som hemma. På N, manlig perfektion och vad som vore en logisk, vacker, kärleksfull framtid. Sanningen är att det finns en hel värld av män därute, ett helt liv kvar att leva. Kärlek att känna, chanser att bli älskad, stunder att bli sedd. Om det finns något som alla tårar, alla långa vakna nätter, sorgsna kärlekslåtar och ensamma söndagar har lärt mig, så är det att de finns fler därute.

Jag önskar att jag träffat N om 3 år när jag är redo för att vara sådär fantastisk som jag vill vara för honom, med honom, åt honom. Jag önskar att jag träffat J när jag var 16 och man orkade älska, bråka, och vara sådär intensivt galen i någon. Allt har hänt vid väldigt fel tillfälle, vilket tyvärr får mig att känna att det nog inte kommer bli någon utav dem som faktiskt blir min. Vilket jag också önskar att någon kunde vara. Jag önskar att jag kunde vara det för någon. Helhjärtat. Men han finns där ute. Jag börjar faktiskt tro på det.

Tills dess så tänker jag följa min förälskelse i N tills den tappar bort sig själv i världen, och älska J tills det inte finns någon kärlek kvar.

och jag som inte tänkte skriva sånger för dig.

morgonen kom tidigt, natten blev så sen
och jag vill bara hålla om dig
men jag orkar inte mer

för det som borde bära mig, bära mig
jag har långsamt känt hur det tär på mig, tär på mig


låt mig ge mig av
eller be mig stanna kvar
kan du se mig
som om jag, är här

det borde inte vara så svårt att gå
från nån som aldrig någonsin
vet var han står
och du säger bara sånt som betyder nått
när jag redan har gett upp
och det nästan är försent för oss


och det som borde glädja mig, glädja mig
betyder nästan ingenting


låt mig ge mig av
eller be mig stanna kvar
kan du se mig
som om jag, är här


och jag som bara velat älska dig
måste se till det som är bäst för mig
och jag kan inte längre se dig och mig


så låt mig ge mig av
eller be mig stanna kvar
kan du se mig
nu när jag, inte är där

but the touch of your lips, is a chock not a kiss, it's electric twist.

Idag mår man väl sådär lagom bra. Blanda alkohol är aldrig en intelligent idé, och för min del blev det både rosé, whiskey, och läskande rabarberdrinkar idag. Kom hem vid 4 imorse, med min vackra karl. Han gick precis, efter en massa pussar i sängen. Vi får fortsätta ikväll när vi ses igen.

Igår på dagen åt jag och Ida lunch i solen (baguetter med räksallad, kallrökt lax, sallad och avokado) och allt drog ut på tiden så jag missade N's ex middag. Drog till älskade stammis-stället vid 10, kramades och kindpussades med folk. Det var en f.d bartenders sista kvällar i Sthlm på ett tag, så det kändes viktigt att gå dit. Vid halv 1 så rörde sig jag och Minnie mot Skanstull för att möta upp både N's sällskap, och de Ida var med och dra till Trädgårn. Idas gäng fick dock för sig att de hellre hängde på Dovas (?!) och spelade biljard (?!) och när vi kom hem till N's ex så blev vi kvar där istället. Hennes pojkvän var supermysig och hur trevlig som helst, och hon var inte alls skräckinjagande. Nu var ju jag ganska full, och de med, men ändå.

Nu ska jag kurera mig, också känt som tvinga mig själv att få ur mig den alkohol som finns kvar i kroppen (sista timmarnas whiskey skulle jag tro), ligga med kalla handdukar över huvudet, ta en alvedon, dricka cola och äta lättsaltade potatischips. Yesbox. Någon gång ikväll måste jag ju samla mig och göra mig ordning för söndagshäng med mannen också. Hoppas ni hade en fin lördag. Om ni drack mindre än mig så hoppas jag att ni är ute i solen och njuter nu, för den här dagen kommer jag inte hinna ta del av alls.

Later dolls.

it's a beautiful lie. it's the perfect denial. such a beautiful lie to believe in.

Och vad hände egentligen med J? Ja ni, mitt hjärta saknar honom jättemycket. Vi ses litegrann, ibland. Små stulna stunder (mer känt som timmar i sängen.) Det känns som att det inte finns något lycklig slut för oss, även om det känns som om det aldrig är över mellan oss heller. Livet är lite... tveksamt just nu. Det är sommar, och det känns inte alls. Jag och N har bestämt oss för att sakta ner saker lite i största allmänhet. Helt ärligt så ifrågasätter jag lite vad jag håller på med just nu. Det känns som att allting händer väldigt fort, och utan mig. Jag hinner inte riktigt med min omvärld. Om man inte gör något helhjärtat, borde hjärtat kanske vara någon annanstans då?

Just nu tvättar jag, är meningen att jag skulle haft picknick senare. Istället så har Ida bestämt sig för att jag måste lära mig cykla (that's right, vet inte hur man gör. Vet även inte hur man; dyker, klättrar i träd, hoppar hopprep, står på huvudet, gör kullerbyttor, använder en rockring, spelar fotboll, eller leker i största allmänhet. Ja, jag var en udda unge som satt vid ett av borden på gården och läste 3 böcker om dagen.) Ida tycker nämligen att det är min plikt som flickig och romantiskt lantlig, att kunna sätta mig på en cykel i en sommarklänning och gummistövlar, svischa iväg på söta äventyr osv. Hon flyttar utomlands till sin pojkvän om veckor, så nu jävlar tänkte hon. Fan heller, känner jag. Ska iväg och klippa mig också, ska bli skönt.

Ikväll, kanske jag, ska fira N's ex födelsedag med en middag. Låter inte det lite akward? Om jag går måste jag ha en supersnygg, lagom uppklädd outfit, som utstrålar söt och icke hotfull flickvän med skinn på näsan. Hur i helvete man nu lyckas med den kombinationen. Men kanske stannar jag hemma istället, eller tar en liten sväng ute med mina egna vänner.

Har jag nämnt att jag saknar J's vackra, hårda kropp, och världens finaste, mest intensiva sex så att jag typ inte kan andas?