vi går på tå runt varandra
jag pratar för fort
och du håller andan
dina ord skulle kanske
betyda för mycket
mina säger egentligen
ingenting alls,
och det enda vi vet
är att jag menar något annat
(men varför ska vi våga,
när man kan lämna något osagt
vi går på tå runt varandra)
vi känns ganska vilsna,
det blir så av alla cirklar
du bara råkar trampa hårt
på allt som någon redan slagit
för du är så splittrad
och vet inte var du går,
eller kanske är det bara
jag som är trasig.
mina bitar ligger överallt
under mina meningar,
bakom allt jag sagt,
jag är rädd att du ser dem
om jag tar paus.
de är så utspridda
att jag inte vet var
jag ska gömma dem någonstans.
men om du lät mig
skulle jag springa snabbt
jag skulle vara tyst
och bara hålla din hand
följa med livet,
och rusa fram
jag skulle blunda
och låta den du är
gå in i mig
och stanna där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar