K: Vi glömmer att jag sa något. Det var en idiotisk känsla, framkallad av den panik, ångest och klaustrofobi som jag upplever när någon tycker om mig. Den var inte baserad på någonting med substans.
Watson: Nej, det är ju klart att det är så. Det var en helt omotiverad känsla utan grund.
K: Ja, så nu pratar vi inte mer om det. Borde du inte vara upptagen med att supa skallen av dig med det där alkohol förrådet för 2000 kronor som ni köpte förra veckan?
Watson: Varför vill du att jag ska gå rakt ner i fördärvet? Rädda mig istället.
K: Vi räddar inte varandra. Det är inte vår grej. Ska inte störa dig mer nu, ska låta dig koncentrera dig på drickandet istället.
Watson: K?
K: Mm.
Watson: Jag är borta 4 dagar. Inte 4 år, månader, eller veckor. 4 dagar.
K: Jaha. Jag bryr mig inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar