J: Måste gå nu.
Jag skakar på huvudet och ligger kvar i hans armar.
J: Nej jag vet. Vill bara ligga kvar här med dig. Är så fruktansvärt skönt, skulle kunna somna såhär.
K: Jag borde bara skaffat den där jävla katten, mumlar jag.
J: Varför då? Varför borde du skaffat katt?
Jag rycker på axlarna, vill plötsligt inte svara, inte säga att det blir ensamt.
J: För att en katt inte går?
K: Jo, men den kommer tillbaks.
J: Och det gör inte jag menar du?
K: Inte tillräckligt ofta, viskar jag och kysser honom länge, länge.
När han gått så tar jag kudden som luktar mest som honom, och kramar den hårt, somnar med doften av honom i mina andetag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar