Du låter mig vara Sherlock och du stannar fast du inte måste (det är mörkt när du kommer men ljust när du går).

Igår:

Watson kom över. Vi låg tysta i min säng. Det gör vi ofta. I timmar. Tände ljus i hela rummet men ändå kändes det mörkt. Tills vi rycker på axlarna åt allt det knepiga och jag lägger mig i hans armar med mina läppar mot hans hals istället. Vi brukar göra det tillslut. Jag andas in hans parfym säkert hundra gånger och han skrattar åt mig för att jag alltid gör så. "Det är trygghet för mig," säger jag sömnigt. "Har du verkligen bara druckit ett glas vin?" Frågar han. Den idioten. "Är det inte bra då, att du är trygghet för mig?" Frågar jag osäkert. "Jo, absolut," svarar han och håller om mig ännu hårdare, har sin hand i mitt hår. Och sedan kysser han mig.

Vi har ångest efteråt. När klockan är halv fem på morgonen och vi ligger svettiga och nakna, i en stökig säng, med kläder, kuddar och täcken på golvet. "Fan, J." Säger jag, och hatar honom lite för att han är så skön och känns så bra. "Jag vet," suckar han. Tystnad igen. Helt plötsligt undrar jag varför det måste vara så jävla ljust därinne och varför han ser mig så tydligt. Jag drar täcket över huvudet i ren frustration och jag hör hur han gör små andhämtningar, som för att påbörja en mening. "VAD?" Ropar jag och stirrar argt på honom. "Är det mitt fel nu?" Frågar han och ser alldeles för varmt på mig. Så jag skrattar och säger det vi sagt för många gånger nu. "Jag håller med... men samtidigt så är jag typ redo att ge upp," säger han allvarligt.

Jag lägger mig tätt intill och försöker säga alla meningslösa grejer igen. "... nej, det fungerar inte. Vi är vuxna människor... jag vägar acceptera att vi inte har mer självdisciplin än såhär... vi får seriöst inte låta det här hända igen..." säger jag, samtidigt som jag kysser hans kropp mellan varje ord, smeker hans hud mer intensivt för varje mening. "Så vad gör vi?" Frågar han och tittar på mig. Tittar lite för länge, drar mig till sig med sin blick, och helt plötsligt har jag lagt mig över honom igen, mjuka bröst mot hård överkropp. "Fan, J," mumlar jag mellan kyssarna. "Fan."