bland alla måsten så ser jag mest dig.

Jag vill inte vara utan dig.

Jag går ut, äter middag med Chloé, förar på Fridays, hänger på Riche med gänget och dansar på Obaren med flicksen. Umgänget är underbart, alkoholen är gratis, musiken är fantastisk, livet är bra.

Och jag vill inte vara utan dig.

Jag vet. Att man klarar sig. Jag känner det varje dag. Allt blir bra tillslut, man kommer över allt, tiden läker dina sår, och man klarar sig. Med eller utan.

Men jag vill, inte, vara, utan, dig.

Så enkelt är det.

Sedan kan man lägga till att jag inte tycker om att somna utan dig, att jag vill ligga i dina armar, och känna doften av ditt schampoo precis bakom min axel där du vilar ditt mörklockiga huvud, och jag vill kunna se dig när jag vaknar, mumla ditt namn, få ett svar och somna lugnt igen. Att jag är bättre där du är, att det är lättare att andas, när jag får andas dig.