mitt favoritslut på dagen.

God kväll mina vänner. Igår var väldigt mysigt, god mat och fina människor. Jag fick jättefina presenter, och drack en massa drinks, fick efterrätt on the house och sånt. Dansade lite innan min älskade sjukling J hämtade mig och alla mina paket. Vi åkte hem och myste till halv 5 imorse, innan jag somnade i mitt söta sovrum, som doftar vita rosor och vita kamelior. Jag älskar verkligen den pojken. Jag är bara så otroligt rädd att han kanske inte kommer våga, eller vilja, älska mig igen. Jag saknar hans kärlek och allt vi brukade vara. Nu för tiden så pussar han mig mest på pannan och skrattar bort mina fina ord. Jag skulle så fruktansvärt gärna säga att jag fortf vill ha honom, att jag tänker tro på oss och göra allt jag kan för att det ska fungera. Men jag tror att jag bara kommer att få tystnad till svar. Och det kommer eka i mitt hjärta, med en tomhet som gör ont. Så jag ger honom det jag kan och får, och hoppas att det kanske kan nå fram till oss, och allt vi haft. Allt vi är.